Det finns avsked

Det finns avsked man minns för alltid och till mina avskedsrinkar igårkväll kom alla de vänner som jag ville träffa innan jag reste. Den enda som inte var där av mina nära vänner var Anwyn som var på en möhippa i Sydney. Aktiviteten för den blivande bruden och de andra var pooldancing som sedan skulle praktiseras på scen samma kväll. Kändes något intensivt för en möhippa.

På mina drinkar dök en vän upp med en ny man som jag inte hört talas om tidigare. Hon berättade att de hade träffats när hon gick från stationen hem till sitt hus och hon kände att en man följde efter henne. Hon tänkte att hon i alla fall hade sitt paraply när han bad henne stanna lite längre fram. Han sa att han kände igen henne, hon hoppade in i hans bil i ösregnet och han skjutsade henne hem. De har varit ute ett par gånger i veckan.

En genomförkyld febrig kompis kom och han höll sig på benen i en drink och ursäktade sig sedan. Innan han gick frågade han om han fick träffa mig innan jag lämnade. Han är trevlig och jag ville inte vara otrevlig och säga nej, ville inte vara trevlig och säga ja. Han är den bra sorten. Han ramlar inte hem berusad i gryningen och han har ett ansvarsfullt arbete på en byrå i stan. Han är typen som bjuder på middag på Sofitel, men. Jag lämnar snart, känner inget och försökte skratta bort det hela. Det dagar jag har kvar vill jag bara umgås med de människor som betyder mest för mig.