Gammalt, nytt, något blått

”Med anledning av förra årets framgångar ber vi dig medverka med material till den årliga upplagan med Australiens främsta fotografer och bilder.”

Mejlet har blivit liggande just där i inkorgen, inte oläst, men orört blandat med lätt prestationsångest. Redaktören syftar på att jag förra året blev utnämnd till en av Australiens främsta emerging photographers. Nya, på uppgång. Jag vann inte ens, bara fanns med där bland de bästa.

Med självklarhet ber han mig skicka en handfull av årets vassaste bilder, i en lika lättsam ton som man väljer vitt eller rött till maten. Såklart inte självklart att de kommer med i tryck.

På uppgång. Från att ha varit dagligen i studion de senaste två åren, ryms mina studiobesök sedan jag kom till Sverige på mina fingrar. Det ska bli ändring på det, men med brutal kritik står jag där och tvekar; saknar kick ass-bilder tagna i Sverige de senaste månaderna. Vill såklart lämna nytt, men tvingas kompromissa. Och det stör mig.