La Marseillaise

Jag mår betydligt bättre än förväntat, till viss del tack vare att bedövningen fortfarande sitter i. Mitt svullna ansikte ser klart intressant ut, men den ihållande febern har redan lättat och jag känner mig konstigt nog friskare än före.

Förmodligen var mitt ansikte lika vitt som operationskläderna jag fick byta om till. Accessoarerna var blå tossor och en röd mössa, som Marseljäsen, eller en australisk jelly beanflagga. Jag fick inte ha något hårband så innan operationen gjorde jag en snabb inbakad fläta för att få mitt långa hår på plats att stanna kvar i mössan.

Jag hade fyllt i långa formulär innan operationen, bland annat om allergi och jag har väl några, men det har jag haft i hela mitt liv och jag tänker inte på det. Eftersom jag får svårt att andas av banan nämnde jag det eftersom det var en sak som jag tänkte att jag kunde komma i kontakt med efter operationen. Jag sa inte till om att jag får svårt att andas av rött färgämne i synnerhet och grönt färgämne för det mesta. Det är inget problem; det finns i princip bara i smågodis och saft ändå.

På uppvaket gav de mig sprite, en tesked och teknik att försöka hitta munnen och sedan böja huvudet bakåt för att få det i sig. Sedan kom de med en illgrön brylépudding. Vad är oddsen? Och eftersom jag inte kunde prata tänkte jag att om jag inte tål det så är jag åtminstone på rätt ställe och petade lite i puddingen innan jag fick klä om och blev upphämtad. När jag tog av den röda mössan såg jag att någon redan hade kammat ut mitt hår.