Happy

Ibland löser sig saker till det bästa och lättnaden sprider sig genom kroppen. Jag tar det bra med mig, har lärt känna en rockfotograf men kommit överens om att inte assistera mer i nuläget.

Min presentation i morse möttes av ett ”good, good start, åh där har du din inledningsbild som exploderar av energi, nej uppenbarligen funkar det inte, hm intressant, ah ja det där gillar jag”. Han visste att jag plåtade igår, såg redigeringstiden i filerna, eller i mina trötta ögon, sa att jag kunde gå hem och jag fick ett par timmars vila innan nästa studioplåtning.

Men bäst är att galleriet har bekräftat min första större fotoutställning. Jag tackade nej när priserna ändrades, men galleriet ville ha mig med och gav mig ett annat erbjudande dagen efter. Det är klart nu och det blir vernissage den 31 juli.

Vi blir nio australiska fotografer som delar på rummen i galleriet i två plan. De vill ha med min undervattensserie, men eventuellt blir det min dansserie istället, oavsett vet jag att sex meter väggyta är min i ett stort vitt rum med blanka trägolv i ett galleri i hjärtat av Fitzroy. Jag trodde inte att det skulle bli i år, men ibland ordnar det sig till det bästa.