En av mina kursare kom in i en grönvitblommig klänning men med ackompanjerade tårar i ögonen. En av bränderna blockerar hennes hus från Melbourne och tåg och skolor är stängda. Hon hade kört runt elden och tagit sig in till stan, men hon såg allmänt förstörd ut.
Bränderna har aldrig slutat även om de lugnar sig i svalare väder, men vi har åter 40 grader och kraftiga vindar. Det brinner en timme från Melbourne i slutet av pendeltågslinjerna. Det är rökigt i stan, men på något sätt känns det ändå overkligt tills man ser spåren i ögonen på dem som befinner sig mitt i.
Jag frågade om hon ville sova hos mig, menade väl, men det blev fel. ”Jag har min familj där hemma. De packar bilen, tömmer huset på det vi kan ta med och om bränderna fortsätter mot oss kommer allt vara borta om några timmar”. Vad skulle ni ta med om ni hade timmar på er att lämna ert hem? Brev? Foton? Dagböcker? Datorn? Kameran? Lite som att leka vilka fem saker skulle du ta med dig till en öde ö, men på allvar.
Hon var i studion en stund, lämnade det som skulle lämnas men var allmänt frånvarande tills hon reste sig upp och bara gick ut ur studion. Hon skulle köra runt bränderna för att evakuera huset.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
5 comments:
usch, hemskt. hoppas att det går att få kontroll på bränderna.
Egon, det är så stora områden som brinner och markerna är helt uttorkade. Det enda som hjälper är regn och kyla, men det regnar just aldrig.
1. Sköldpaddorna
2. Datorn
3. Se till att jag har kläder på kroppen
4. Mobilen
5. Klockan från mormor och morfar
Tror att jag skulle reagera på detta sätt om det skulle gå snabbt. Men jag hoppas att jag aldrig behöver få veta. Skönt att Henning kan bära både mig och akvariet om det vill sig riktigt illa=)
En sådan tragisk historia.
Många händelser är svåra att sätta sig in i då man inte upplever det med egna ögon. Du lyckas här med text måla upp dessa hjärtskärande och äkta historier till en tydligare realitet. Det känns lite närmare, lite mer verkligt.
Hoppas innerligt det går bra för henne och hennes hem. Att förlora det man äger betyder inte allt men ändå är det något som definierar mycket av vad man är.
Fem saker...
1. Familjen med kläder på kroppen
2. Katten
3. Laptopen
4. Plånboken
5. Kameran
Mård, en gång vaknade jag mitt i natten av att brandlarmet gick på ett hotell. När jag öppnade dörren till korridoren låg röken tjock. Jag slängde på mig ett par byxor och en kofta, ryckte handväskan och fick passet med mig. Mest var jag livrädd för min syster och hennes familj som bodde på översta våningen där det brann, fick jag veta när jag tagit mig ner till receptionen.
Den gången hade jag få saker med mig av värde på rummet. Lite så är det i min lägenhet nu också. Få saker. Hade jag några timmar hade jag tagit handbagaget, inklusive kamera och dator där jag har det mesta. Sedan några andra saker, kanske hade jag hunnit packa resväskan med favoritklänningar och då hade jag haft allt som jag tycker om.
Doktoranden, ja allt liv först såklart. Fördelen med att vara flicka är att de där nedersta redan finns mer eller mindre packade så handväskan/kameraväskan räcker.
Post a Comment