Jag kan vara vad du vill att jag ska vara. Om jag vill.

Han hörde av sig. Han som jag ville. Snabbt. Han vill ha mer, ber mig skicka över min designmapp. Jag ville ge, men upptäckte snart att jag stod handlös. Min utskrivna grafiska mapp ligger intill mig, men de digitala filerna finns i Sverige. Min dator fick en kallsup förra vintern och jag lämnade Sverige hastigt och med en ny dator under armen. Jag hade inte en tanke på att ta med filerna (för jag hade säkerhetskopior) och det kändes inte viktigt då.

Jag vandrade omkring irriterat i lägenheten under morgonen och funderade på expresspost och hur lång tid det skulle ta att göra om utvalda arbete. Mina grafiska profiler, mina förpackningar, mina illustrationer och flera av mina annonser är jag nu utan.

När jag var i Sydney på ett cocktailparty ojade sig en creative director över hur många oinspirerade mappar han såg. Mappar med innehåll som speglade vad mottagaren förväntade. ”Ingen blir inspirerad av det” sa han med emfas på varje stavelse. I min fotofolio har jag tagit ut flera tekniskt avancerade bilder som inte brinner för mig och jag håller folion uppdaterad. Van att visa upp och få kritik.

När jag funderade på min designmapp i morse var lösningen egentligen självklar. Jag tänker just inte visa några grafiska profiler eller produktdesign alls. Det gör visserligen min folio mindre komplex, men det är bilderna jag tycker om och att sätta layout till dem. Det är där jag kan bidra. Och det som jag ska visa upp.

Jag har inte lämnat datorn sedan i morse och jag har snart samlat ihop en ny folio av mina bilder och texter. Annonser, inbjudningar, skivomslag och en typografisk artikel. Jag märker att gränsen mellan min grafiska mapp och min fotofolio börjar suddas ut. Jag har arbeten där jag har gjort layout och tagit fotona, andra där jag arbetat tillsammans med en copy och enbart ansvarat för bild. Men jag har också arbeten där jag tagit hand om allt, skrivit artikeln, satt copyn, gjort illustrationer eller fotograferat och gjort den slutliga layouten.

Det är inte alltid välkommet och sällan efterfrågat att vara sin egen lilla minibyrå och förr blev jag nästan generad när jag på intervjuer fick frågan vad jag egentligen var. Jag kan vara vad du vill jag ska vara. Typ. Jag tycker om variationen och även om det gör mig mer svårplacerad ger det mig samtidigt större utrymme.

Det kanske inte passar den man och den byrå som jag ska skicka över filerna till i morgon men min mapp speglar vem jag är och vad jag vill. Och just det sista, vad jag vill har blivit allt viktigare för mig.