Flickan från ovan

Beskedet att jag fick tjänsten i Frankrike för två år sedan kom hastigt och jag mer eller mindre kastade ner mina saker i kartonger när jag lämnade Stockholm. Förra sommaren var jag en kortare tid i Sverige och jag rensade och slängde mycket av det gamla. Tiden var knapp och en del kartonger blev liggande osorterade. När jag har gått igenom mina saker och papper är det som att kastas tillbaka till en tid som inte längre är. Det är bara två år sedan, en del endast ett år men jag hittar texter från då och läser förundrat. Blir tyst, tänker, försöker förstå, funderar på hur mycket som har förändrats, hur mycket jag har förändrats sedan dess.

En kartong innehöll böcker och en av dem var Alice Sebolds Flickan från ovan. Jag älskar idén till boken, även om boken i sig var en klar besvikelse. Jag tyckte ärligt talat inte om den, men jag fascineras fortfarande av berättarperspektivet hon använde. Baksidestexten följer nedan:

Susie Salmon är fjorton år gammal då hon blir våldtagen och mördad på väg hem från skolan. Hennes granne lurar henne till sitt gömställe under marken, ett dödens rum. Hon är hans senaste offer.

Från sin utkiksplats i himlen följer hon med medkänsla och växande insikt livet på jorden. Hon kämpar med att acceptera sin död, samtidigt som hon fortfarande klänger sig fast vid de levandes värld. Under många år följer hon mördarens förehavanden och polisens arbete liksom sin familjs sorgearbete och vindlande öde. Tills den dag hennes önskningar ser ut att gå i uppfyllelse. Alice Sebold genomför ett häpnadsväckande förvandlingsnummer när hon av mörka beståndsdelar bygger denna hoppfulla berättelse.