Det finns avskedsdrinkar

Avskedsdrinkarna började bra, fortsatte i ett par överraskningar och slutade i fullständigt kaos. Den berusade tjejen hade några andra vänner som slöt upp vid tvåtiden eller något. En av tjejerna, Sara, har jag träffat en gång tidigare och hon dök upp något förvirrad och med långsamt blinkande ögon.

Sara snubblade fram och gav mig en kram och i släptåg hade hon ett par män som inte såg helt fräscha ut. Hon satte sig i soffan med en man på var sida och efter en liten stund satt hon och hennes pojkvän och hånglade and then some. Det var mörkt i baren och vi andra mer eller mindre ignorerade det hela. Något mer förvånande var det när hon en halvtimme senare sågs hångla, and then some, med den andre mannen, som för övrigt var kusin med den förste.

Andrew kunde efter ett tag inte låta bli att fråga vad det handlade om varpå tjejen gick och satte sig i hans knä och försökte hångla upp honom och then some. Han protesterade inte allt för högt. Grace reste sig och gick ut. Andrew följde efter Grace. Jag reste mig och tog ett kort avsked till kyssande tjejen och hånglande människorna och gick för att leta upp Grace.

Fullständigt urspårande och jag fick tag i Grace nere vid Pony och vi fortsatte gå fort genom ett iskallt Melbourne. Efter ett par kvarter stannade Grace plötsligt och sa, fan bilen är i andra riktningen. Vi gick tillbaka till parkeringshuset och upp på fjärde våningen, insåg vi hade glömt betala parkeringsbiljetten och var tvungna att gå ner igen, upp igen och hoppade in i bilen. I bilen berättade hon sedan att Andrew inte tyckte om konst och att han inte var intresserad av att lära mer heller. Dödläge för en konstnär alltså. Ja och där dog kvällen också. Avskedsdrinkar man inte glömmer.