Mamma skickade precis ett mejl:
Vi var hos farmor i dag. Hon låg helt stilla i sin säng, var väldigt trött och orkade bara titta upp ibland. Jag pratade lite med henne om dig och din syster. Ditt Australienbrev hade hon hos sig på sänghyllan. Hon förstod vad jag sade men orkade inte svara. Förvånansvärt nog var hon faktiskt rosig om kinderna. Dagen innan när din pappa satt hos henne saknade hon all färg. Det verkar som om tiden håller på att rinna ut. Men det har vi ju trott förr.
Kanske är det själviskt, men det känns skönt att hon har fått brevet. Jag kommer till Sverige i nästa månad, men något säger mig att orden behövde komma fram före min ankomst.
skip to main |
skip to sidebar
Jag lite överallt
Speglingar från förr
Archive
-
►
2012
(1)
- August 2012 (1)
-
►
2011
(35)
- June 2011 (3)
- May 2011 (4)
- April 2011 (7)
- March 2011 (3)
- February 2011 (13)
- January 2011 (5)
-
►
2010
(86)
- December 2010 (2)
- November 2010 (10)
- October 2010 (13)
- September 2010 (8)
- August 2010 (7)
- July 2010 (1)
- June 2010 (3)
- May 2010 (6)
- April 2010 (5)
- March 2010 (6)
- February 2010 (6)
- January 2010 (19)
-
►
2009
(157)
- December 2009 (13)
- November 2009 (21)
- October 2009 (11)
- September 2009 (9)
- August 2009 (15)
- July 2009 (12)
- June 2009 (10)
- May 2009 (14)
- April 2009 (15)
- March 2009 (15)
- February 2009 (16)
- January 2009 (6)
-
►
2008
(230)
- December 2008 (9)
- November 2008 (12)
- October 2008 (19)
- September 2008 (24)
- August 2008 (15)
- July 2008 (24)
- June 2008 (19)
- May 2008 (20)
- April 2008 (21)
- March 2008 (17)
- February 2008 (20)
- January 2008 (30)
-
▼
2007
(381)
- December 2007 (36)
- November 2007 (29)
- October 2007 (35)
- September 2007 (37)
- August 2007 (43)
- July 2007 (50)
- June 2007 (50)
- May 2007 (47)
- April 2007 (54)
6 comments:
Hoppas du hinner säga adjö! Kram
Det kan finnas ord som man önskar
att man sagt innan det är för sent.
Det är säkert bra för både dig och din farmor att ditt brev kom fram innan du hinner hem.
ord mjuka som sammet kan göra att man kan komma till ro och få känna frid.
Vi pratade aldrig riktigt med varandra...jag skickade aldrig något brev eller något mejl. Nu är hon död och jag kan bara gå å vänta på mötet och hoppas att mötet blir till något som aldrig blev här...
Tror att hon uppskattar ditt brev mer än något annat...
Laanna: Hon var svag redan när jag reste och det känns bra att jag såg henne innan jag åkte.
Peter: Det finns ord som aldrig sägs, men ändå är sagda. Du träffar henne igen.
Om man vet att man gjort det man kunnat, så skänker det en form av tröst mitt i allt. Men jag har också förbannat mig och min flytt. Även om Umeå inte direkt är Australien.
Mård: Jag kände på mig att det var sista gången vi sågs i somras innan jag reste till Australien. Det känns som att vi fick ett bra avslut trots avståndet. Men jag vet vad du menar, ser fram emot att se min familj snart.
Post a Comment