7.27.2007

Bristande kommunikation

Min kamera följer med där jag går och min pappa fick syn på den. Han började genast undersöka menyer och inställningar. Canon sa han. Ja, sa jag. Varför sa du inte att du skulle köpa en riktig kamera, fortsatte han. Jag tror jag nämnde att jag köpt en kamera sa jag. Inte professionell fortsatte han.

Han gick iväg och kom tillbaka med en stor fotoväska. I den låg en Nikonkamera och en massa fina objektiv. Teleobjektiv, makroobjektiv, olika sorters objektiv, en blixt och även ett bra stativ. Sedan jag lämnade tillbaka Carolines Manfrottostativ i Melbourne har jag fått klara mig utan.

Jag tittade på alla objektiv och konstaterade snabbt att min pappas objektiv var värda långt mer än min kamera. Tydligen plåtade han mycket tidigare, men jag har inget minne av det. Om jag bara hade vetat sa jag. Han gav mig stativet och blixten. Nu funderar jag lite på om jag ska sälja min älskade Canon och köpa en Nikon istället eftersom hans objektiv är vad jag vill ha, men inte kan köpa just nu.

7 comments:

Lina said...

ibland kan man bli förvånad, trots att man tycker att man känner och vet så mkt om nån annan människa. det kan kännas jobbigt men kan lika gärna vara nåt positivt.

pinhead said...

Svårt dilemma det där. Jag har alltid haft Canon och har fastnat för dem. Farsan har också alltid haft Canon men även någon Hasselblad, men det känns som överkurs att byta till Hasselblad. Framför allt lämnar de djupa hål i plånboken.

CECILIA said...

Det är inte helt oproblematiskt att använda manuella objektiv till ett digitalt hus... Dels måste man lägga på typ 1,6 eller något liknande vilket innebär att exempelvis ett 18-55 mm objektiv på ett digitalt hus blir i runda slängar ett 28-70 mm objektiv. Dessutom så tycker årminstone jag att Canon spöar Nikon alla dagar. Men det är ju jag. Varför ber du inte din pappa att få låna hans fina objektiv också, och fota analogt med dem när andan faller på? Eller kolla om du kan hitta något billigt digitalt Nikonhus på ebay och ha båda under en övergångsperiod innan du bestämmer dig? En kamera är som en riktigt nära vän, det tar tid att lära känna den ordentligt. Vilken Canon har du?

Anne said...

Lina, klart förvånande.

Pinhead, det är det där med plånboken. Jag älskar min Canon och har ingen större lust att byta.

Cecilia, sant. Det är lite jobb att räkna om och beroende på vad man plåtar är film ibland ett klart bättre alternativ. Men jag tror att jag är för bekväm efter att ha plåtat digitalt till att gå över på analogt.

Det låter inte som en helt dum idé att köpa en digital Nikon, eller snarast få honom att göra det och sedan kan jag låna den (läs: lägga beslag på den). Strålande idé faktiskt.

My darling är en Canon EOS 400D.

CECILIA said...

Samma som min baby, bästa kameran jag någonsin haft. Helt underbar.

egon said...

vad roligt! ungefär som när jag valde att läsa kreativt skrivande istället för utlandsstudier och pappa kläcker ur sig "ja, jag valde ju faktiskt mellan skrivarlinjen för att bli författare och konststudier först". hade jag ingen aning om.

Anne said...

Cecilia, ja jag älskar min. Men Nikon är inte dumma de heller.

Egon, kul. Jag tror att allt kreativt skapande ligger intill varandra.