11.19.2009

Smile

Värmen omsluter en när man går ut från den nedkylda hotellentrén och på morgonen är värmen fortfarande skön. Det ska bli över 40 grader i dag så jag gjorde mina ärenden innan hettan stiger.

Det var nästan öde i affären och det stod en blond man i 35-årsåldern en aning rödvarm i hyn. Han slog in varorna och jag sträckte fram kortet; han tittade på mig som om jag kom från en annan planet. ”Tar ni inte kort?” frågade jag förvånat.

Han svarade inte, tog kortet och stötte sedan till påsen så att varorna föll ut över bänken. ”Man…” tänkte jag, ”det är lugnt” sa jag och hoppades att allt var helt.

Han sträckte över påsen och jag hade redan vänt mig på väg mot dörren när jag hörde ett högt ”jagtyckerduärväldigtsöt”. Jag uppfattade knappt vad han sade men vände mig om och såg hans rodnande kinder. Så jag log och fortsatte ut genom dörrarna.

6 comments:

* said...

haha, fint.

Anne said...

sött

Miss Upsey Daisy said...

Så lite som behövs..

Anne said...

Han var så generad att det kändes ännu mer modigt på något sätt. Älska män som vågar, tillslut...

Pernilla said...

Jättesött! Jag har faktiskt t.o.m. gett en kille mitt nummer en gång för att han var så söt när han kom fram till mig och jättenervöst med svetten lackande förklarade hur han sett mig på universitetet varje dag och så gärna velat våga komma fram och säga hur vacker jag var. Vi gick aldrig på någon dejt men jag lät honom veta att han i mina ögon varit oerhört modig.

Anne said...

Ja det var modigt och vi gillar ju det. Jag kanske inte gav honom det cred han förtjänade. Nästa gång.