En relativt ung modefotograf ringde upp mig och vi träffades på ett café i stan. Ett litet ruffigt café med hopplockade möbler och det var ett stort hål i stoppningen i soffan så jag satte mig på en stol och satte ner mineralvattnet på den fläckiga duken. Men det är alltid fullsatt och musiken bra.
Han berömde mina bilder länge, sa att han blev inspirerad av dem. Efter ett tag sade han att han var intresserad av ett partnerskap, dela utrustning, dela kostnader och dela klienter.
Jag är smickrad men partnerskap är en företagsform som jag inte tror på, möjligtvis med undantag mellan makar. Båda parter är ansvariga för tillgångar och skulder och oavsett vänskap innebär det stora risker.
Ett samarbete med att dela utrusning och studio men att frilansa är något helt annat och betydligt mer intressant. Problemet är att jag inte får driva företag på mitt visum, eller på mitt nuvarande visum kan jag, men det går ut om några månader och på ett sponsrat visum är det inte tillåtet. Får se hur det blir med visum; det är inte det viktigaste just nu.
9.03.2009
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment