En onsdagkväll i Melbourne

Satte ner kameraväskan i hallen, kollade mejlen med vänster hand, plattade håret med höger, duschade och tog på en svart långklänning. Bh:n syntes i ryggrigningen, tog av klänningen och bytte till en annan svart klänning, för kort, tog av den och hittade en tredje svart klänning med längre kjol, men den var skrynklig så jag letade vidare, valde ett svart designlinne, en kjol till, ett armband med stora gula och blå stenar. Ny sminkning, rött läppstift, tittade på klockan och valde bort de höga pumpsen, snabbare att gå i stövlarna, en zebramönstrad kappa och dörren slog igen bakom.

Mötte upp med vänner på en restaurang och jag satte mig, han intill. Jag lade min paljettväska i knät, hängde av kappan, han i en rutig flanellskjorta och jeans. Men han är söt som socker och social som få. Har skrivit om honom tidigare och vi umgås en del, bara vänner. Han är inte ledig. Pratade arbete, pratade inte arbete och han rörde mitt armband, sa att det inte gick att låta bli att lägga märkte till.

Min vegetariska mat var förfärlig, beställde in en runda drinkar istället och han var mer privat än han brukar och så här i efterhand slår det mig att jag bara lyssnade, inte sa något. När vi reste oss boxade han på min arm och jag tror inte någon har gjort det sedan gymnasiet. Sa jag att han är några år yngre? Inte mycket och han har gjort mycket, but all the same en pojke, om än en charmig sådan.