När jag var liten var mitt hår ljusblont, nästan vitt och det ringlade sig i envisa korkskruvar. När vi var utomlands började människor ta på mitt hår. Jag tyckte inte om det. Jag hade alltid långt hår, men jag var kanske inte den bästa på att borsta det. Det brukade sluta med att pappa satte balsam i mitt hår och sedan satt han länge och nystade upp små knutar av intrasslat hår.
Jag följde med mina föräldrar till simhallen igår och jag fick inte med mig någon borste. Mamma hade en rullborste med sig. Rullborste i lockigt hår är lömskt och jag använder det aldrig. Utom igår. Sedan satt borsten fast, absolut fast. Så jag tog på jackan och stövlarna och gick som att jag alltid går omkring med en borste hängande i håret. Vi skulle ha lunchat men det blev som förr. Pappa nystade tålmodigt ut slinga efter slinga. Det tog en timme.
1.09.2009
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Barndomsminnen deja vu så att säga.
Mitt hår är så rakt att det inte kan trassla sig. Ok, det går säkert. Men jag har provat massor med gånger i min ungdom utan att lyckas.
Jag kanske ska vara glad, men någon form av lock eller våg hade varit trevligt.
Plankar pinheads kommentar rakt av.....
Doktoranden, just så.
Pinhead och Missy, det vi inte har? Jag plattar alltid mitt hår när jag ska på fest.
Post a Comment