I törnekvistens spår

En reklambild för en kopp, en vit fjäderboa över håret, ner över pannan, dryg mörk blick och ett par röda läppar. Som i mina röda läppar. Bara objektifiera mig där jag har suttit framför kameran och låtsasdruckit mest hela kvällen.

Det har varit en bra dag i studion, roligt och jag använde paran. Även om jag har varit framför kameran har jag haft två modeplåtningar, bakom kameran. Bildena är kristallskarpa, som de ska vara; som det är när kameran är fixad. Känslan att dansa på väggarna.

Min rosa klänning blev så fin så fin på bild med ansiktet delvis dolt bakom törne. Det var en annan historia att få tag i rätt grenar. Nära är inte närmst och grenar med magnolia skiljer sig från grenar med vassa taggar. Till skillnad från Askungens pappa som slog huvudet i törnekvistar hur han än gjorde, upplevde jag fullständig avsaknad på törne i Melbourne.

Nackdelen var att jag gick omkring ett par timmar med tung kameraväska och laptop genom stans blomsteraffärer, i innerstan, i Fitzroy, i Collingwood innan jag hittade rätt vasshet i grenarna. Fördelen var att jag gick omkring ett par timmar i ett 20 gradig vårvärme i klänning och ballerina. Det är lättare, i stegen, i luften, i bilderna.