Play the game

Nar jag och Caroline nagot forsenade till Misty var redan ett par av mina gamla vanner dar. Marissa fyllde i det senaste. Hon har startat upp ett designforetag och kunderna strommar in. Pa datingfronten har hon den senaste manaden traffat Sean. Attraktiv men inget seriost forklarade hon.

Nagra minuter senare kom Sam som ocksa har varit i Europa och just kommit tillbaka till Melbourne. Hon berattade om sin basta van, Sean, som ovantat sagt att han saknat henne i veckan. Sam sa att det var forsta gangen hon borjat tanka pa honom som mer an en van, men hon var inte saker. Ville kanna efter.

Sam och Marissa fortsatte att prata om sina Sean tills de borjade upptacka fler och fler likheter. Efter en stund insag de att de pratade om samma Sean. Och Sean var pa vag till Misty. Sam och Marissa utbytte blickar, tystnad och sedan "we are still friends, right?" varpa de gick och kopte en runda drinkar. Jag och Caroline vaxlade till svenska i ett ogonblick.

In genom dorren kommer en man, tank italiensk, lang, smal, morkt kort har, bruna ogon, skaggstubb och i en designad kavaj. Absolut vacker. Det visar sig vara Sean med vanner i slaptag. Sam gar ut och roker; Marissa forsvinner ett tag och en uppenbart nervos Sean satter sig intill mig. Dramat var inte mitt och Sean visade sig vara inredningsdesigner och vi kom snabbt fram till att vi hade gemensamma vanner (mer an Sam och Marissa) och hade varit pa samma fest forra varen, men jag har inget minne av honom.

Anyhow, stamningen lugnade sig efter nagra drinkar och vi gick vidare till en annan bar for att traffa nagra andra vanner. Jag forstod att mitt rebound kunde vara dar och jag namnde bara kort att jag inte hade lust att traffa honom for Sean som gick intill mig. Naturligtvis var exet dar och dessutom med en blond tjej vid armen. Han tittade pa mig men gjorde ingen ansats att komma fram och halsa.

Allt detta laste Sean tydligen av och jag kande ovantat hans hand runt min midja, hans kinder mot min hals som mitt ex passerade ut med flickvan och lamnade baren utan ett ord. Tack Sean. Hans hander foljde klanningslinjen och viskade att jag var vacker, du kan battre love, innan han slappte med ett leende. Det basta med en player ar att de kan play the game. Jag lamnade Sean at sitt ode hos Sam och Marissa medan jag vandrade hem i Melbournenatten.