Jag har barndomsminnen av ett mörkt sovrum med kalla blöta handukar över pannan som inte hjälpte mer än från kärleken som höll dem. Jag har haft migrän så länge jag kan minnas, men de senaste åren har jag inte direkt haft några problem. Den här julen har jag knaprat migräntabletter som vore de julgodis och gått omkring med klara vampyrsymptom och undvikit allt ljus.
Vaknade natten till julafton med huvudet i bitar och släpade mig upp, råkade väcka mamma och det är då man upptäcker skillnaden från att bo själv. Från att alltid klara sig själv. När man ligger halvt utslagen och känner en kall hand över pannan och man viskar fram ett "inte tvättat håret" och får ett "jag älskar dig ändå" tillbaka. Essensen av julen. Att vara med dem man älskar och vara älskad tillbaka.
12.25.2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
5 comments:
Det finns ingenting som mammor. De är oslagbara.
Missy, oslagbara.
Mmm...utan mammor skulle vi inte finnas till. Så oslagbara är de.
Det låter härligt att bli ompysslad. Minus migränen.
Hoppas att du får en god fortsättning med dem du älskar!
peter, true
Lisa, migränen är borta nu. All good.
Post a Comment