Total ångest. Jag har gått upp sedan jag började arbeta på byrån. Med tanke på hur mycket jag har arbetat kan jag förstå att det inte varit tid att träna som jag brukar, men jag kan inte förstå att jag tydligen haft tid att äta. Jag är inte van att äta lunch ute varje dag. Det är slut med det nu.
Jag är inte van att sitta hela dagarna och i Melbourne var jag ute och gick minst ett par timmar om dagen i kombination med att jag simmade dagligen. Här går jag från tunnelbanan till byrån och det är inte många meter, mest för att det är kallt och slaskigt men det håller inte. Dessutom skriver och kreerar jag alltid som bäst när jag går och jag behöver den tiden. För en månad sedan vägde jag mindre än jag har gjort på flera år och alla kläderna hängde. Så ska det vara snart igen.
11.22.2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
6 comments:
Vet känslan. Det är skittråkigt när man känner så.
welcome to the club, men jag har tagit tag i det nu även om det är en del kvar. Det är ju bara så löjligt at det ska ta så lång tid!!
Mm...lite osportsligt att det är så jäkla jobbigt att bli av med det som var så otroligt lätt att få...
jo.. så skulle det vara med pengar, lätt att få svårt att göra av med.
vidrigt. kan man skylla på hösten? i så fall gör jag det
Missy, bara att göra något åt det snabbt.
Smul, haha ´skulle vara om pengar ja.
Peter, ångest och viljestyrka räcker långt.
Signe, absolut vidrigt. vi skyller på vädret.
Post a Comment