Först lämnade Mo oss och sedan Army. Jag anade att något var på gång när skygga Army kröp fram och gav oss möjlighet att köpa hennes förra diktsamling. Kanske kan ni fortfarande köpa den om ni ber snällt och om jag var ni skulle jag göra det. Den är helt underbar. Skriven i ett hjärtslitande tempo och jag älskade den från första till sista raden. Om jag ska vara ärlig får jag erkänna att jag nog snarast läste den från sista raden till första raden innan jag började om och läste den från första till sista som man kanske bör.
Jag vill inte skriva mer med risk att avslöja den som inte vill avslöjas, men ord från hennes diktsamling har fastnat och fraser återkommer i tanken gång på gång. Att nå fram som hon når fram är vad alla strävar efter men få lyckas med. Det har hon alltid gjort i sin blogg också, men ändå är det en viss skillnad att hålla orden i sin hand och känna dess avtryck.
Fan baby, jag kommer sakna dig.
9.14.2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Just att hon når fram, och sliter sig fram, är nog det jag har blivit allra mest tagen av med henne. Jag väntar på att boken ska komma med posten.
åh, baby-thriller.
du är fan helt galen.
vackrare betyg än så här kan man knappast få.
jag kommer aldrig glömma.
jag kommer aldrig sluta le.
jag kommer aldrig glömma dig.
Mård, det är nog just det, drivet och framförallt det ärligt utelämnande som fångar. Just därför som det blir punkt på bloggen skulle jag tro. Det kostar att ge.
Army, moi non plus. Dig alltså.
Post a Comment