8.29.2007

The reality of a dreamer

Dagen började bra med ett mejl från Terry angående den inbjudan som jag gjorde till fotoutställningen.

I love it... perfect...


Sedan blev dagen mindre bra när jag upptäckte att jag har glömt mina solglasögon. Inte mina bästa, men ändå. Jag var bara inne i två affärer och jag hade dem när jag gick in. Det hade jag inte när jag kom ut. Glasögonen fanns inte att hitta i någon av affärerna. Irriterande. Jag kanske är pedantisk men jag har en dålig ovana att försvinna bort i andra tankar och sedan är något försvunnet. The reality of a dreamer.

8 comments:

Mård said...

"Perfect", vilka härliga ord att höra efteråt.

Jag drömmer mig också bort, i den grad att kroppen ibland stannar upp mitt i nåt eftersom hjärnan tagit över all energi. Plötsligt kan jag finna mig i "köket" (bor på 20 kvadrat) utan att minnas varför jag var där.

Anne said...

Det är bra att i alla fall ha ett kök, eller ngt liknande.

Mård said...

"Något liknande" är nog ordet, använder jag det som kök är det kök, använder jag det som hall är det hall.

Anne said...

haha, jag vet, mitt kök i Melbourne såg ut som en garderob från utsidan. När man öppnade dörrarna fanns en vask och en minikyl. Hyllorna hade jag allt allt annat än mat på.

Peter Madison said...

Mm...verkligheten för oss pedantiska drömmare kan te sig lite otäck ibland. Du får trösta dig med att det trotsa allt bara var ett par solglasögon. Det kunde varit kameran...:)

smul said...

konstigt nog, har jag aldrig hittills sumpat något viktigt. (peppar peppar) men jag slarvar bort min nyckelknippa 3-23 ggr per vecka. Alla på jobbet vet hur den ser ut, ALLA!

Anne said...
This comment has been removed by the author.
Anne said...

Peter,ja herregud. Kameran. Fördelen är att den är så tung att den omöjligt kan glömmas bort. Hoppas jag verkligen.

Smul, nycklar har jag aldrig gjort av med. Eller, jag har låst mig ute två gånger men jag bodde på hotell då. Det var bara att gå ner i receptionen och skämmas lite och ta portvakten med mig upp. Eh, det lät konstigt. Han följde alltså inte med in.