Åk, bara åk!

Gång på gång kommer det hit läsare som googlar flytta till Melbourne och jag ler lite och tänker att den frasen googlade jag också en gång. Ofta handlar det om information om visum och det är en komplex fråga, men en del har jag naturligtvis läst på. Visum till Australien söks via Department of Immigration and Citizenship i Berlin.

Det enklaste visumet är turistvisum som är beställs snabbt över nätet. Ett turistvisum är giltigt i tre månader och man får inte arbeta på det. Många väljer att kombinera tre månader i Australien med Nya Zeeland och efter att ha varit på Nya Zeeland kan man förnya sitt turistvisum med tre månader igen till Australien. Problemet är att den australiska tullen är hård och det fungerar en gång, men inte två.

Ett annat visum som är nästa lika enkelt att få är Working Holiday som är giltigt i ett år och man måste vara under 30 när man söker. Det går att arbeta på visumet, men högst sex månader för samma arbetsgivare. Visumet kan förlängas en gång på ytterligare ett år, men endast under förutsättningen att man har arbetat i jordbruks eller gruvsektorn. Inte direkt lockande kanske. Det är lätt att få ett working holidayvisum över nätet, men det kan dröja upp till tre månader att få det beviljat. Jag fick mitt per mejl tre timmar efter jag ansökte och det var tur det eftersom jag redan hade bokat min resa. Ibland är det bättre att inte veta.

Sedan finns det studentvisum som är en smidig lösning. Ett studentvisum beviljas normalt för hela utbildningstiden och kan vara i tre år eller liknande. Det går att arbeta runt 15-20 timmar i veckan på visumet. Nackdelen är att utbildning i Australien är dyyyyyrt, men samtidigt väldigt bra.

Det finns oändligt många olika typer av arbetsvisum. Det finns ett visum som heter ”skilled visa” där arbetstagare med specialkompetens kan beviljas visum. Jag hade hoppats att jag skulle kunna skrapa ihop de 120 poängen som behövs med mina fyra examina, men humaniora värderas inte speciellt högt. Jag kom inte upp i mer än 60 poäng. Detta visum är lättare att få om man har arbetslivserfarenhet. Jag har studerat grafisk design, men behövde minst fem års arbetslivserfarenhet inom området för att få ut poängen. Svårt när man är under 30.

Sedan beviljar Australien visum för udda (läs ofta impopulära yrken) som det råder brist på arbetstagare, ofta inom gruvindustri eller tunga arbeten. Ibland kan det vara arbeten som elektriker, hantverkare men också datakodare och liknande.

Det vanligaste arbetsvisumet är ett sponsrat visum och i princip innebär det att arbetsgivaren betalar visumkonstnaden på ungefär en månadslön. Visumet brukar gälla upp till tre år och kan sedan förnyas. Det är dock inte helt enkelt att få ett sponsrat visum. Trots att jag fick ut min australiska lärarbehörighet lyckades jag inte övertyga en arbetsgivare att de skulle ta min visumkostnad, men med rätt kontakter och erfarenhet ska det naturligtvis gå.

Det sista och kanske det allra vanligaste visumet för svenskar som vill stanna i Australien är family member visa. Principen är enkel, hitta en australier och sedan bevisa förhållandets äkthet. Det är dock en långt mer komplicerad process (utöver att hitta någon) än det låter och jag har vänner som samlat ihop material och papper i ett halvår. Det tillkommer sedan prövotid och annat innan ett slutgiltigt visum ges. Det är dock ett permanent visum, vilket är klart bättre än några av de andra alternativen.

Det är inte helt enkelt med förlängt visum alltså, men samtidigt till de som googlar in frasen ”flytta till Melbourne” säger jag bara en sak. Åk, bara åk!