When you get what you want

En av mina vänner hade ett stabilt förhållande med sin sambo sedan några år. En kväll ringde hon honom när hon var i mataffären och reagerade på att han verkade frånvarande. Hon åkte hem, gick in i köket och började lasta in matvarorna. Han kom in i köket, tittade på henne och sa ”jag kan inte göra det här längre”. Han sa att hade inte träffat någon, men att han hade slutat älska. Han hade redan packat sin väska och kvar stod hon med en kyl full av matvaror och ett hjärta fullt av obesvarade frågor.

Ett par veckor senare när hon tog hand om tvätten och hittade hon en lapp i fickan i hans jeans där det stod ”jag har checkat in oss i rum…”. Det var inte hennes handstil. Det var som en dålig film och han nekade när hon konfronterade honom. Arbetsmöte, sa han. Det förändrade inget. Han hade redan lämnat och hon var tröstlös. Han var fortfarande hennes livs kärlek.

När jag lärde känna henne berättade hon efter ett tag den här historien för mig med smärtan överallt närvarande i ögonen. När hon berättade hade det gått snart ett år sedan han lämnade och han var sambo med hotellkvinnan. Min vän bodde vid den tidpunkten tillsammans med en annan man; en man som älskade henne mer än någonting annat. Hon var generad över att hur mycket hon kände och att han alltid var det första hon tänkte på när hon vaknade, när hon somnade. Han var alltid där och samtidigt aldrig där.

Igår kom det ett mejl från henne som har stannat i mina tankar. Det stod kortfattat att den man hon älskat mest hade letat upp henne, stått i hennes hall och berättat att han ville ha henne tillbaka. Han hade bett om ursäkt, förklarat att han tänkte kämpa för henne och att hon fortfarande var hans livs största kärlek. Han vill bara att det skulle bli de två igen.

Hon skrev till mig att hon inte förstod någonting. Jag vet att detta är vad hon ville men orden jag kom att tänka på when you get what you want but not what you need. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Jag vill bara att hon ska vara lycklig.