Att resa med mig

Tårarna började rinna när jag läste detta hos Lilltanten.

Anne,
du är en väldigt speciell människa, som vågar ta steget ut i världen. Att läsa hos dig är som att resa med dig. Du har öppnat mina ögon för ett annat liv. Du är verkligen värd att beundras. Jag hoppas att du hittar "hem", vad det än blir. [...] /Lilltanten

Det känns narcissiskt att lägga upp orden och ändå gör jag det. Det känns förvirrande att någon vågar resa med mig, när jag på samma gång känt mig mer vilsen än någonsin. Vilsen om plats, vilken plats som ska bli hemma, vilsen om vad jag ska göra, vilka arbeten jag ska söka och i vilka städer, mindre vilsen om vem jag är och vad jag vill. Hemma inombords, men på väg att lämna mitt hem i Melbourne för att hitta ett nytt hem någon annanstans. Vi är alla på väg.