Good cop bad cop

Jag vet inte varför jag envisas med att söka arbete som känns trygga, men som jag egentligen inte är speciellt intresserad av mer än att jag vill ha jobb. Anställningsintervjun igår var den märkligaste intervjun alla kategorier. Ett stort konferensrum med tre intervjuare, verksamhetschefen, personalansvarig, facklig representant och jag i leggings och kjol.

De satt med A4-papper framför sig och varje gång jag svarade på en fråga skrev de alla tre. Jag vet inte om de medvetet körde good cop bad cop, men den fackliga damen ställde enbart bad cop frågor med ett ständigt leende. Hon sa ”jag ser att du inte har någon utbildning i läs- och skrivundervisning”. Jag log tillbaka och sa att det inte gick att läsa mer i Sverige inom ämnet hon talade om innan forskarnivå, vilken jag för övrigt är antagen till.

Hon fortsatte sedan med att hon såg att jag hade datorvana, men att jag inte hade arbetat med deras lokala dataprogram. Innan jag hann svara gick good cop in och sa att deras dataprogram var framtaget för att också passa analfabeter och att det nog inte skulle vara några större problem om man var van vid datorer.

Bad cop kommenterade längden på min undervisningserfarenhet trots att jag redan har undervisat på samtliga nivåer som var aktuella för jobbet. Det är svårt att fixa flera års erfarenhet när man har en bit kvar till 30.

Halva intervjun kom istället att handla om varför jag hade sökt tjänsten, om jag menade allvar med att flytta, om jag ville undervisa där och de ämnena som de kunde erbjuda mig. Chefen avslutade med att titta ner i mitt CV, titta upp på mig och hålla kvar blicken och sedan säga att han inte förstod varför jag sökte tjänsten när jag var fullständigt överkvalificerad. Det hade jag inte räknat med. Det kändes som att han menade väl och när jag mötte hans blick kände jag själv att det här kommer inte att funka. Jag kan inte flytta från Melbourne till en småstad.

Note to self: Sluta söka trygga arbete som är karriärmässiga återvändsgränder. Sluta fega och börja söka arbeten med utvecklingsmöjligheter med de saker som verkligen intresserar mig. Framåt, uppåt.