7.27.2007

Skrivkamp

Jag skriver ofta fort. Nu kan jag inte skriva alls. Det är fortfarande fredag i Lima och jag försöker skriva ett brev om att jag inte tar tjänsten. Orden vill inte samarbeta och trots att beslutet är taget känns beskedet svårt att lämna.

Jag säger nej till det jag vill göra mest. Jag hade sagt ja om villkoren hade varit bättre. Jag vet inte om jag får möjlighet att arbeta med det jag vill mest om jag stannar i Sverige. Det var aldrig meningen att stanna i Sverige nu.

4 comments:

Signe said...

Jag hatar val. Det är som en fobi. Så jag förstår att det kan vara svårt att skriva även om beslutet är fattat.

Laanna said...

Mmm, ett svårt brev att skriva såklart. Hoppas det kommer en ny chans, med nytt jobb:) Kram.

smul said...

Allt har ju ett pris. Jag menar man gör inte ens det man vill om det kostar för mycket eller i ditt fall, betalar sig för lite, kanske säger man då att det smakar för lite?
Det kostar mer än det smakar?

Anne said...

Signe, två sidor antar jag, jobbigt, men samtidigt skönt att ha ett val att ta ställning till.

Laanna, hoppas jag också!

Smul, någonting ditåt. Omöjligt att veta på vilket sätt Peru hade kunna leda vidare.