4.11.2007

Magic

Det är inte första gången jag är på The Prince Bandroom men varje gång jag kommer in i lokalen väcks minnena av högstadiedisco. Scenen dominerar rummet och människor sitter och trycker längs med väggarna, som i väntan på att den där tryckaren ska ta slut för de som inte har hittat någon att dansa med. Själv står jag i baren tillsammans med Caroline. Vi dricker cola light, ja utan alkohol. (Glöm att jag någonsin skulle dricka rom och cola. Det gjorde jag en gång för mycket på ett av de där högstadiediscona en gång för en evighet sedan.)

Love System Deluxe är förband i kväll. Jag har inte hört dem tidigare och de spelar inför en gles publik. Eller åtminstone glest framför scenen eftersom de flesta fortfarande trycker längs med väggarna. Love System drar upp tempot i lokalen och det är okej, men inte direkt något som känns speciellt.

The Magic Numbers kommer in på scen och de ger ett närmast försynt intryck, som om de är förvånade att alla människorna är där för att se just dem. De vinner snabbt Melbournepublikens hjärta. Det är svårt att motstå charmige sångaren Romeo som mest framstår som ”en nallebjörn man vill krama” för att citera Caroline.

Magic Numbers är precis så bra som jag hade hoppats.

4 comments:

supertasty said...

vad härligt det låter du! jag har snurrat magic numbers skivan idag. blev bara så sugen efter att ha läst på din blogg.

och jag håller med om att romeo är charmtrollet numero 1.

Anne said...

Vet du vad, jag blev sugen på Tiger Lou. Sätter på det nu på min ipod när jag beger mig ut i Melbournes gränder. Äntligen har solen gått upp. Nästan i alla fall.

supertasty said...

Tiger Lou är mys. Hoppas du får en finfin dag tjejen. Hoppas du lägger ut några av fotona här. Jag är fotonörd själv ser du.

Anne said...

Thanks sweetie. Jo, det kommer mer bilder när jag har lyckats få ordning på överföringen från flikr. Morgondagens trassel antar jag.