2.23.2011

Limit to your love

Ensam kvar i studion, James Blake i högtalarna. Dagens två plåtningar är avslutade, pratar med London om en eventuell plåtning i nästa vecka, studion är omriggad till i morgon när det blir mode hela dagen.
Studion är fylld av färgglada skor och kläderna, stylisterna har budat och jag har inte kunnat hålla mig från att prova skor mellan plåtningarna.
Först in är en blond modell, 60-talslook i vitt och ljusblått. Var nära så nära att köpa en klarröd 60-talskappa på Beyond Retro igår. Superfin och 60-talet tar allt längre steg in på Catwalken igen.

2.22.2011

Keep Walking

Somnade i mjuka lakan i en stor dubbelsäng på the W i Hollywood och framförallt nära Los Feliz där mina vänner bor. Vaknade för tidigt, hungrig och jetlaggad. Tittade på roomservicemenyn, en flaska vatten för 60 kr. Stel i kroppen, tittade på klockan, tog en dusch och drog på en klänning och knäppte på sandalerna.
Skönt att komma ut och gå tänkte jag och fick en vägbeskrivning till närmsta café. Kanske skulle jag ha tagit hotellvaktens höjda ögonbryn med ett uns av allvar, men han öppnade artigt glasdörren för mig och jag gick ut över den nyskrubbade röda mattorna.
Där nådde lyxen ett brutalt stopp, stjärnor på trottoaren men trasiga människor på den halvöde gatan, galler för butiksfönsterna och passerade en uteliggare, en till, en till, en man som bad om pengar och inget café i sikte.
En mörkhyad man började prata, han såg prydlig ut i kostym och han tänkte visa vägen, det låg längre ner på samma gata som vi gick. Mannen började berätta om att han arbetade i filmbranschen, ett kvarter senare, att han i själva verket var limochaufför anställd på ett filmbolag.
Fortfarande samma gata och kvarteren var nedgångna, eller kanske snarast människorna och det började bli en bit tillbaka till hotellet, kändes i de smala klackarna. Mannen pratade på, men inom mig hade jag en inre dialog om jag skulle vända och vacklade mellan lättnaden att gå med en man (bra) och att gå med en okänd man (inte bra) i slitna kvarter.
Som rosen på tårtan sa han att filmbolaget mest gjorde lättklädd underhållning och att han skjutsade tjejerna mellan inspelningarna. Men han var inte klar, han sa att det visserligen inte såg ut att vara min grej, men att jag kunde få hans kort om jag ändrade mig. Jag var definitivt vacker nog. Eller kunde jag bara ringa honom, han hade ju en limo.
Har sällan varit så tacksam att se ett McDonalds, tvärvände och gick in. Köpte en billig yoghurt och gick samma gata tillbaka. Det är skillnad att gå med en biffig man och att gå ensam med en liten papperspåse i handen och på för smala klackar med glåporden bakom ryggen.
På kvällen gick jag åter ner för hotellets röda matta, kön ringlade sig in till hotellet men blev upphämtad av en vän. Han arbetar också i filmindustrin, på riktigt, med ett efternamn som öppnar dörrar.
Han öppnade bildörren för mig och han låg dubbelvikt över ratten när jag berättade om min morgonpromenad bland limochaufförer och porrfilmserbjudande allt före kl sju en lördagsmorgon. ”LA isn’t a walking city. Du kan inte bara gå omkring sådär. Please don’t, jag vill inte vara orolig för dig”, sa han.
Vet inte om jag kommer att vänja mig vid att inte kunna gå, ofta för att det helt enkelt inte finns några trottoarer och att det inte princip inte finns några allmänna kommunikationer. Tur att jag har fina vänner som tog mig med mig runt i stan, inte limochaufförer inräknat.

I punktform, nästan

SKOR: Med tanke på att mina knän fortfarande läker efter att ha halkat på Stockholms istäckta gator är det mest platta vinterkängor som gäller.
SNEAKERS: Inte i snöslasket.
JEANS: Har faktiskt inga.
T-SHIRT: Aldrig någonsin. Avskyr t-shirts, de sitter åt i halsen och knölar sig.
UNDERKLÄDER: En låda med svarta vardags; en låda med finare.
VÄSKA: Beror på kläderna. Mest en stor svart väska med plats till datorn och en i mjukaste skinn som jag köpte i New York. Den har visserligen en tofs som jag inte gillar, men kvalitén var så ljuvlig att jag köpte den ändå på en Kleinutförsäljning.
PLÅNBOK: DKNY i svart skinn. Dragkedjan på baksidan har dock repat ett par solbrillor. Inte optimalt.
SOLGLASÖGON: Alltid, förkärlek till stora svarta.
KLOCKA: DKNY i strass. Fick den av mina föräldrar när jag tog min magisterexamen 2005 och jag har just inte köpt någon ny.
SMYCKEN: Har inte hål i öronen. Ibland halsband och i så fall långt, tycker inte om när det sitter i halsen. Har ofta armband, matchar med kläderna. Alltid ett par ringar.
MOBILTELEFON: iPhone svart
DATOR: McBook Pro.
LOTION: Biotherm Eau d’énergie. Ansikte Décleor Hydra Floral.
DEODORANT:Biotherm deo pure
TANDKRÄM: Colgate
SCHAMPO/BALSAM: Kérastase och Matrix
TVÅL: hand - Cherry Blossom, ansikte - MD Formulations
PARFYM: Viktor & Rolf, Flowerbomb
MINERALVATTEN: Alltid, gör eget.
VIN: Torrt vitt. Chardonnay.
DRINK: Lemon, lime & soda eller vodka cranberry.
BRÖD: För gott och försöker undvika.
MAT: Vegetariskt och fisk.
GLASS: Piggelin.
GODIS: Allergisk och får svårt att andas av färgämne så det återstår choklad, helst m jordnötter.
SÄNG: 120 extra mjuk. Australisk dubbelsäng var bättre.
LAKAN: Mycket viktigt med mjukt sänglinne.
FRISÖRSALONG: Toni & Guy.
DAGSTIDNING: Ingen.
MAGASIN: Vi får flera till studion. Italienska Vogue är en klassiker.

2.19.2011

Crossroads

3 avgörande
1998. Stanna kvar i operasällskapet och föreställningen jag var med i vs Stockholm och internationell marknadsföring.
2005. Doktorandplats på Stockholms universitet vs lektorstjänst i Frankrike.
2007. Stanna på reklambyrå på Stureplan vs fotoutbildning i Melbourne.
Vi börjar närma oss den där korsningen igen, känner förändringen i luften men står still. Lutade ansiktet upp mot första solen på flera veckor medan ett stilla leende spred sig, likt de nordiska turisterna vi fnissade åt när jag bodde i Frankrike.
Man känner igen dem på Paris caféer, de vände ansiktet mot solen, redan ljusrosa i ansiktet. En fullständigt otänkbar tanke när man bor i Australien och gör allt man kan för att undvika direkt solljus, begravd under lager av solkräm.
Men jag längtar efter ljuset, värmen, solen på ett sätt som uppriktigt förvånar mig. Vill känna värmen mot huden igen.

2.16.2011

Samband

Inom litteraturvetenskapen finns en teori om att i det ögonblick författaren lämnar ifrån sig texten blir läsaren en del av texten. Att läsarens tolkningar blir en del av verket. Ett mer organiskt sätt att se på litteraturen såklart.
I det ögonblick bilderna publiceras kan de också hamna i olika kontexter, man tappar kontrollen till viss del. Klart att man kan säga nej till vissa bildpubliceringar. Andra publiceringar är mer otippade, som en australisk reklambyrå ville nyligen köra en av mina dansbilder i en kampanj för ett designföretag.
När jag bodde i Frankrike träffade jag Frank McCourt när han talade om Ängeln på sjunde trappsteget. Den engelska titeln är Angela’s Ashes. En reporter frågade honom om titeln och han svarade bara ryckte på axlarna och sa att han inte hade någon kontroll över titeln.
Sambandet mellan ord och bild har alltid varit viktigt för mig men det är bara att acceptera att mina bilder ibland får rubriker som kanske är något intressanta. Men också tillit att det som blir som det ska.

Överfullt

Ibland tänker jag att det är tur att jag bor själv, som nu när mitt vardagsrumsgolv är tapetserat med italienska Vogue, Vogue Sposa, Numéro, V-Magazine, Interview och ett par fotoböcker med Man Ray.
När jag gick min fotoutbildning hade vi en ung fotolärare i en teckningskurs. Hon blev utnämnd till Australiens bästa unga fotograf och har ett fantastiskt driv.
Hon inledde första teckningslektionen med att säga att hon inte kunde teckna och det gjorde vi aldrig. Hon lärde mig mer än någon annan hur man förstår ljus.
Varje lektion hade hon med sig Vogue, Rolling Stone Magazine el liknande. Sedan gav hon oss bilder och vi fick ett par minuter på oss att svara på hur bilden var ljussatt, hur många blixtar som använts och hur de var riktade.
Men hennes allra bästa tips var det här. När man sitter med en brief och ska komma på några smarta idéer, som man bör, och vara superkreativ, som man inte alltid är, och har en inre dialog om ljus, stil, mood, färg, attityd etc. Lämna datorn, gå in i en tidningsaffär och bara bläddra igenom tidningarna snabbt och förutsättningslöst.
Inspiration overload. Det handlar såklart inte om att kopiera en look, men man ser ett färgschema man gillar i en tidning, en vinkel i en annan, en stämning i en tredje. Sedan sprider man ut dem över vardagsrumsgolvet.
Det tittar jag på nu.

2.15.2011

Mmm mmm mmm

Fick ni några hemliga blommor och brev igår? Valentine har aldrig riktigt varit min grej och igår satt jag i telefon med en av mina vänner långt bort. Hennes något stormiga förhållande tog tvärslut igår. Happyfuckingvalentine love.
Någonstans är det nästan poetiskt, att bryta upp på alla hjärtans dag. Det var kanske viss drama, men inte tårar, inte bittert, release and let go. Tvärtom var det mest skratt när vi äntligen fick tid att prata.
Skickade inte några hälsningar men fick ett lite oväntat ”my dear wonderful lady”-sms från en man långt härifrån. Det lyfter såklart en grå måndag.

2.11.2011

31 snabba

1. Var är din mobiltelefon? Intill mig.
2. Var är din andra hälft? Vem?
3. Ditt hår? Blont. Långt. Plattat.
4. Din mamma? Elegant.
5. Din pappa? Som företagare gör, arbetar alltid.
6. Det bästa du vet? Kärlek.
7. Din dröm i natt? Underlig.
8. Ditt mål? Publicerade bilder i Italian Vogue.
9. Rummet du är i? Studion.
10. Din hobby? Män? Äh, yoga och tarot just nu.
11. Din skräck? Rejections
12. Var vill du vara om sex år? Mer etablerad, på flera plan.
13. Var var du igår kväll? Studion.
14. Vad är du inte? Mätt.
15. En sak du önskar dig? Vår. Vill kunna ut och gå utan att halka runt i snön.
16. Var växte du upp? East coast. Åhus.
17. Det senaste du gjorde? Fotograferade cupcakes
18. Dina kläder? Svart klänning med smalt lila skärp.
19. Din tv? Har ingen.
20. Ditt/dina husdjur? Nej.
21. Din dator? Högst älskad. MacBook Pro.
22. Ditt humör? Väldigt glad, en av de artister som betytt mest för mig vill att jag ska fotografera henne.
23. Saknar du någon? Nej.
24. Din bil? Ingen.
25. Något du inte har på dig? Äger inga långbyxor för tillfället.
26. Favoritaffär? Fifth Avenue Shoe Repair.
27. Din sommar? Havet. Resor.
28. Älskar du någon? Såklart.
29. Favoritfärg? Jag gillar rött, använder det mest som accentfärg.
30. När skrattade du senast? Idag.
31. När grät du senast? Minns inte riktigt.

2.09.2011

Different

Har ägnat större delen av dagen på Toni & Guy, inte för att plåta, men för att bli blond. Skickade över en mobilbild till syrran och fick i retur. ”Snyggt! Har du gjort det i Photoshop?”

Åkte till studion och Lukas var i köket, rotade omkring i kylskåpet och vi pratade om en utställning. Så reste han sig upp från kylen, vände sig om och sa högt ”Whooooooa! Shit, vad du ser annorlunda ut.”

Tydligen.

2.02.2011

Ny adress

Några av er har läst här länge, år faktiskt, andra har fallit in längs med vägen. Ni är alla lika välkomna.

Nu blir det delvis på ett nytt ställe. Min fotoblogg har fått ny adress och mina bröllopsbilder finns samlade på en ny sida.

De nya adresserna är:

Min fotoblogg

Mina bröllopsbilder


Blonds have

Det ekar lite, som att somna första natten i en ny lägenhet. Sakerna är på plats men man har inte riktigt vant sig vid ljuden.

Det ekar i mitt badrum också, hantverkarna har redan målat om allt och det skiner efter att jag städade när jag kom hem från studion. Kaklet ska fortfarande fixas, badrumsskåpet ska anlända och monteras, men som den minimalist jag är, tycker jag nästan det är finare när allt är tomt och rent. Möjligen inte helt praktiskt.

Var på Toni & Guy ikväll för att diskutera en färgning; hon ville hellre slinga. Mitt hår är mörkare än det har varit på flera år eftersom det inte längre bleks i den australiska solen, eller franska för all del. Inte för att håret är speciellt mörkt egentligen, bara mörkare än jag trivs med. Tänkte först att jag kanske skulle göra det riktigt rött, men ändrade mig. Blondes have more fun.

2.01.2011

Killer on the dance floor

Hantverkare i lägenheten; studion vimlar av stylister och modeller eftersom studion är uthyrd till en utomstående modefotograf under dagen. Vårt kontor ligger på ett öppet loft ovanför studion. För tillfället som att arbeta i en nattklubb, ljusen blixtrar, musiken dunkar högt genom rummet, vibrerar i golvet, basen i bröstet, tung doft av hårspray slingrar sig uppåt.

Redigerar bilder på en australisk modell som jag fotograferade i helgen, otroligt vacker modell med mycket attityd. Svart och vitt, mycket grain och rock’n’roll. Bilderna ska levereras till helgen så jag återgår till nattklubbsredigerandet.

Vitt vitt vitt

Min hyresvärd ringde upp och meddelade att jag får mitt badrum renoverat. Redan i dag kommer de visst. Jag är nästan lite för pepp att få det fixat, jag har muttrat om det här sedan jag flyttade in i lägenheten.

Det ekar i badrummet nu, inte för att där var så mycket innan heller och det är utan tvekan det minsta badrum jag någonsin haft. Med visst balanserande lyckades jag skruva bort badrummets enda hylla, efter en tur ner till Claes Ohlson eftersom jag just inte hade någon sådan mejsel. Jag har inte så många mejslar alls om det ska var så och är allt lite smånöjd med min insats. Tänkte i ett ögonblick av högmod att jag skulle lägga fogmassa och jämna till. Kanske inte och lämnar ödmjukast över till hantverkarna.