Midsommar, sort of

Midsommar, debauchery, vänner, fester och söta pojkar, men den vita sommarklänningen utbytt mot liten svart cocktailklänning. Gick till universitetet i cocktailklänning på morgonen eftersom jag visste att jag inte skulle hinna hem och byta om, mötte upp med vänner på Sweatshop när det mörknade, fortsatte vidare till loungebaren Manchuria.

Träffade en gammal tillfällig historia och han pratade med alla andra utom mig och det var så dumt att jag demonstrativt gick fram till honom när han stod i baren. Det spelar ingen roll; jag är inte intresserad, han är inte intresserad, tror inte att någon av oss någonsin varit det egentligen. Han var som vanligt, trevlig, intelligent och framgångsrik men jag har aldrig varit med en man mer olik mig själv.

Hans kompis, som han delar bostad med, räckte fram handen och presenterade sig och jag log lite och sa ”jag tror vi har träffats”. Han log tillbaka, ”mmm, i trappan, en lördagsmorgon i gryningen, du var på väg ut, jag var på väg hem, jävlar vad jag var onykter”. Han skrattade. Jag sa att jag inte hade något minne av det, fast det hade jag såklart. Vi har träffats ute några gånger efter det; han släppte till och med av mig en gång när vi varit på samma fest. Han sa att han inte kom ihåg, men det gjorde han såklart.