12.03.2007

No drama

Dags för en ny arbetsvecka. Om. Om inte jag lämnade in min mobil och mina nycklar i fredags eftermiddag och lämnade en av Sveriges bästa reklambyråer. No drama.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Det var inte såhär det skulle bli. Inte så jag hade hoppats att det skulle bli. Det var mitt beslut, men det hindrar inte att det känns tungt. Det är fortfarande detta jag vill göra, kanske med någon ändring i inriktning, säkert på en annan plats.

Den officiella versionen är att min arbetsperiod slutade. Den inofficiella versionen är att jag valde att gå i förväg. Efter ett utvecklingssamtal stod det klart att det inte fanns några möjligheter till fast anställning, aldrig funnits, och då fanns inget kvar att kämpa för. Jag förstår nu i efterhand att det var vad en av kreatörerna försökte antyda till mig för ett par veckor sedan. Ändå hade jag stannat om jag kunde utvecklas vidare i den miljön, framförallt om jag hade känt att jag hade stöd, istället mådde jag allt sämre. När alla är trötta och stressade har stämningen en tendens att bli något irriterad.

Det var mitt val att börja om på botten i en ny bransch och jag har inget problem med att slita, men det finns gränser för vad som är okej. En av dem som jag tycker bäst om på byrån skakade på huvudet när han hörde min akademiska bakgrund. ”Vad fan gör du här, Anne?”

För jag måste få kreera men det är möjligt att det är fel forum. Kanske fel plats. Jag vet inte riktigt och det är lätt att börja tvivla igen.

I fredags eftermiddag hade jag ett samtal med vår CEO som jag tycker mycket om. Det var ett märkligt samtal. Han som sa att jag var en genomkreativ person med stor potential samtidigt som han rådde mig att specialisera mig. Han som sa att han var övertygad om att det skulle gå bra för mig och att jag självklart skulle använda honom som referens när jag sökte vidare. Jag vet att han kommer att försöka hjälpa mig och det är den värmen från honom och några andra från byrån som betyder mest.

Det är mycket som har varit bra. Jag har lärt känna briljant kreativa personer som under min tid på byrån vunnit priser till höger och vänster. Jag har suttit med när nya idéer har vuxit fram som kommer i print, som kommer på TV framåt våren. Någon av mina idéer har illustrerats och varit med på pitcher, annonser som jag har gjort layout och bildval till kommer ut i press, design som jag har gjort kommer klippas in i reklamfilm som ni snart kan se på TV. Det är en kick som man glömmer bort när man sitter och känner sig otillräcklig och inte lika effektiv som de som har arbetat några år längre.

Jag har lärt mig mycket, allra mest om mig själv och var mina gränser går. Förr hade jag en tendens att stanna kvar i situationer och relationer där jag inte mådde bra. För att. Jag vet inte.

Även om det är svårt finns det en styrka att vara sann mot sig själv. Det har fått till följd att det blivit många avslut i år, dels i Melbourne, dels i Stockholm när jag lämnade mitt vikariat och nu detta. Det är oerhört frustrerande att det är så, men man måste släppa för att komma vidare. Man måste våga tro på att det finns något som känns bättre.

17 comments:

Miss Upsey Daisy said...

Det var ett klokt beslut och det krävs en hel del styrka att lämna något även om det inte är okej. Man vet alltid vad man har men inte vad man får. Men när man inte mår bra någonstans är det alltid rätt att lämna.

Anne said...

Det var bra först, sedan ok men efter samtalet i torsdags kände jag att det inte hade blivit bra att stanna. Men som du säger. Har ingen aning vad som händer nu.

* said...

va? det där kom verkligen som en överraskning. nåväl, du har lärt dig massa du inte kunde för några månader sedan samt att det måste vara meriterande att ha jobbat för dom när du ska göra andra ansökningar. men ändå, jag är fortfaranande överraskad. du hann ju knappt börja. stor kram.

Peter Madison said...

Mm...den sista raden... "Måste finnas utrymme att må bra". Så är det. Det var det reklammanne och jag pratade om i helgen. Han ville inte riktigt lyssna på det örat men jag såg på honom att det gick in...lite. Men det är ju det allra viktigaste, när allt kommer omkring.

Tror, hoppas och vet att du hamnar på rätt ställe när pusselbiten läggs på sin rätta plats.

You go girl!

Anonymous said...

Du den viktigaste pusselbiten i ditt liv.

Jag tycker att du tar rätt beslut det är viktigt att du mår bra.

dddd said...

Det är inte lätt att bryta upp. Det var starkt gjort. Det kommer att gå bra för dig. Garanterat.

issie said...

ps: du ar modig och inspirerar!

Laanna said...

Oj. Det var sannerligen lite oväntat efter att du pratat så mycket om att du hittat rätt. Men alla kan ju ändra sig, eller hur? Modigt av dig, hursomhelst.
Kram.

Anne said...

*, förstår din förvåning, jag var inte helt beredd på det heller.

peter, jo men det hade varit så skönt om den kunde fallit på plats direkt, men men.

owe, jo

Mis keep your distance, tack. Det är lite förvirrat nu, försöker mest smälta vad det var som hände.

issie, tack vännen.

laanna, kändes inte som att det fanns något val. bara till att börja om att söka igen.

Fröken Lund said...

Rakryggade människor med ambitioner och arbetsvilja går det alltid bra för.

Det kommer att ordna sig till det bästa.

Anne said...

Jag hoppas det. Jag hoppas verkligen det.

egoistiska egon said...

modigt gjort av dig. jag är kanske inte lika förvånad som några andra av kommentatorerna, det har känts i dina texter att det har varit lite för mkt som någon gång blir lite för övervägande (även om det inte bokstavligt talat var det stressiga). du resonerar ändå alltid så klokt, och det gör du nu med. kram. och ta hand om dig.

Anne said...

Egon, tack. Du vi borde försöka få ihop våra scheman. Eller får det vänta tills efter jul, men det känns som att vi har mycket att prata om igen. Kram.

Pinhead said...

Du kommer att hitta något nytt snart, jag känner det på mig. Må bara bra nu. Kram.

egoistiska egon said...

det måste vi verkligen. just nu är det dock lite kniven-på-strupen. vet mer i nästa vecka. då synkar vi ihop oss.

Mård said...

Oj. Mycket hinner hända när man har besök och lämnar internet för en helg. Du är kanske inte lika överraskad som dina läsare, och jag hoppas att du blir kvar inne i flowet på något sätt, eller känner det inuti kroppen. Det tar oss framåt, så att man hamnar rätt när man vill.

Anne said...

Pinhead, tack snälla du.

Egon, absolut.

Mård, inte lika, ändå lite.