10.12.2007

Vad jag vill göra när jag blir stor

Today was the day. Folio. CV. Klänning. Klackar. Andas.

Jag har varit på intervjuer där jag inte varit det minsta nervös, för att jag inte har velat tillräckligt. Jag har varit på intervjuer där jag varit fruktansvärt nervös för att jag verkligen har velat. Den här gången vill jag mer än någonsin men den mest närvarande känslan var konstigt nog inte nervositet.

Istället kunde jag inte låta bli att le när jag gick uppför trapporna och vidare in på byrån. Jag kunde inte låta bli att le när vi satt i konferensrummet och pratade. Jag ler fortfarande när jag skriver denna text för det kändes bra. Det kändes rätt. Förhoppningsvis kände de likadant.

Det är den bästa intervju jag har varit på. Han ställde inga dumma frågor av karaktären ”nämn tre egenskaper som är bra/dåliga” eller ”hur löste du bla bla motgång”. Han var närvarande och trevlig. Vi pratade om Australien; vi pratade om arbete.

Han gick igenom mina folios och han tyckte att jag hade hittat rätt ton. Det är inget nio till fem jobb, sa han. Bra, det är därför jag har sökt det tänkte jag. Jag tyckte om att han var rak och han ställde relevanta frågor medan han med självdistans sa check check check när jag svarade. Det kändes förstås bra och han kunde inte veta att den man jag älskade brukade säga så och att just de orden fick mig att slappna av.

Jag vet inte om jag får tjänsten, men jag hoppas. Oavsett vilket känner jag att jag har vunnit mycket. För jag vet precis vad jag vill göra när jag blir stor.

10 comments:

egoistiska egon said...

alla intervjuer jag varit på där det känts sådär, att det bara gått så lätt och man haft ett leende och tänkt "det här vill jag göra", de jobben har jag fått. antagligen för att det verkligen syns att man vill, och att det gör dig till den bästa kandidaten. så - jag tror du får det. hoppas!

Anne said...

Egon, jag hoppas att det. Han sa ett par gånger att "det märks att du vill göra saker". Det måste vara bra. Förhoppningsvis tillräckligt bra.

smul said...

Härligt för dig, snart kanske det blir champagnedags igen!

Anonymous said...

Jag hoppas att du hittat möjligheterna där du får utlopp för vad du önskar dig.

Peter Madison said...

Yeah...you go girl!!
Att veta vad man vill bli när man blir stor måste ju vara det skönaste å bästa. Jag vet också vad jag vill bli när jag blir stor...frågan är om jag nånsin blir det...hmm...

Laanna said...

Hoppas hoppas!Fint att det kändes så bra.

Järnladyn said...

Cross my fingers!
Klart du ska ha jobbet!

Anne said...

Bara att vänta och hoppas

Joules said...

Jag håller tummarna.
Men i vilket fall, så är det ju rätt jävla fantastiskt att veta vad man vill göra när man blir stor tycker jag!
Jag har då inte kommit på det än.

Anne said...

Joules, eller hur. Det är rätt fantastiskt att veta efter månader av letande.