10.18.2007

Se utåt framåt

Mitt favoritställe i min franska lägenhet var vid fönstret. Nedanför fanns en bred fönsterkarm och under den varma våren och sommaren satt jag vanligtvis med fönstret öppet och skrev medan itunes rullade i bakgrunden och franska röster ekade från innergården. Det var ingen vacker utsikt, snarast en ruffig innergård,på andra sidan låg en stor katedral och gamla hus i vit kalksten. Det var inte den bästa lägenhet jag har haft, inte den charmigaste, men den låg mitt i stan. Jag kunde gå till arbetet och jag bodde ett par kvarter från de största shoppinggallerierna. Det var ett behagligt och stillsamt liv och kanske var det just därför jag inte stannade.

I Melbourne hittade jag min våning på andra dagen. Då hade jag ratat ett par lägenheter som visserligen var större och centrala men som ändå inte kändes bra. När jag kom in i lägenheten (som senare skulle bli min) gick jag fram till fönstret och visste. Lägenheten var inte stor men ny och snyggt möblerad. Jag satt vanligtvis vid mina stora panoramafönster och arbetade framför datorn medan itunes rullade. En del saker förändras inte.

Den lägenhet jag bor i nu rymmer förmodligen både min franska och min australiska lägenhet, ändå saknar jag min australiska. Även om min lägenhet är både stor och ligger i ett bra område saknar jag att inte bo i stan. Eller det gör jag, men inte i innerstan och det stör mig. Jag avskyr att åka kommunalt och jag tycker inte om att inte kunna gå vart jag vill när jag vill.

Jag funderar alltmer på att byta min lägenhet till en mindre i stan, men bostadsmarknaden i Stockholm kan få vem som helst att sucka. Jag har i alla fall börjat tänka på det och med tanke på att allt annat i mitt liv håller på att förändras kanske det är lika bra att dra det till sin spets.

10 comments:

Peter Madison said...

Du tänker rätt!! Utan en kreativ miljö...vad finns att göra då liksom?

Anne said...

Precis. Jag hoppas att du också hittar det inom ditt kreativa område. What else is there?

Järnladyn said...

Jag hörde just igår att bostadsmarknaden i Stockholm plötsligt har hamnat i en svacka. Mycket få kommer på visningarna, vilket gör att priserna går ned. Någon som ska köpa lägenhet i innerstaden kan nu få en trea för det pris han räknat med för en tvåa...

Med andra ord är det nu du ska passa på.

Anne said...

Järnladyn, jag tror du har rätt.

Miss Upsey Daisy said...

Håller med.. har hört det från flera håll! Värt att försöka iallafall!

egon said...

hemma är viktigt. för mig blev det där med att gå varsomhelst närsomhelst inte intressant när lägenheten i sig gav mig ångest och hämmade all kreativitet. nu känner jag mig kreativ hemma, men kan inte ta mig hur jag vill. men det är värt det. och som de andra säger - det är nu det börjar gå ner tydligen...

Anne said...

Missy, ja ett försök

Egon, jag skulle gärna ha en våning intill Fältöversten... Men jag förstår vad du menar, viktigt att må bra där man bor.

egon said...

för mig är jag nog väldigt väldigt präglad av min uppväxt också. enorm gård, skog och ängar så långt ögat kan nå osv jada jada. hemma blir så mkt viktigare än när man är uppvuxen i en stad, där det handlar om livet kring hemmet på ett helt annat sätt.

egon said...

...däremot hade jag nog aldrig bott kvar i sthlm fortfaranade, eller älskat staden så mkt (som jag inte gillade när jag flyttade hit) om jag just inte hade fått leva livet i stan i några år.

Anne said...

Jag växte upp intill havet men har de senaste tio åren bott i stan. Ju mer centralt desto bättre.

Jag är bortskämd från Frankrike och Melbourne och det är så bekvämt att bara kunna gå ner på Starbucks runt hörnan eller kunna gå till en mysig bar ett par kvarter bort. Här är det klart lugnare. Och jag skulle nog föredra att leva livet i stan ett tag till. Men jag kan tänka mig att det kan förändras.